Vad gör Marie-Louise Ekman med Make Maka
Marie-Louise Ekman är en svensk konstnär och filmare född 1944 som helt förändrat hur vi förstår könsroller genom sin konst. Hennes verk använder masker, rollspel och teatermetaforer för att visa att kön inte är något naturligt det är något vi gör, något vi kan ifrågasätta. För genusdiversitet handlar det här om mycket mer än bara konsthistoria (eller ja, det kanske gör det också). Ekmans arbete visar att identitet är formbar, och det gör henne viktig att förstå när vi pratar om genus idag.
Konstnär som problematiserar könsroller
Ekman använder sin konst för, att göra könsroller synliga. Hon målar, filmar och scenografierer hon använder kroppen, kläder och masker som verktyg för att kommunicera. I hennes arbeten ser vi kvinnor som tar på sig olika roller, skiftar identiteter, experimenterar med hur de presenterar sig själva. Ett av hennes mest kända verk använder seriebilder och populärkultur för att kritisera hur kvinnor framstälts i media. Genom att upprepa och förvränga dessa bilder gör hon något viktigt: hon visar att könsroller är konstruerade, inte givna från naturen.
Makten i kulturinstitutioner
Ekman har inte bara varit konstnär hon har lett institutioner också. Hon var professor, rektor vid Kungliga Konsthögskolan och chef för Dramaten. Dessa positioner är viktiga för genus eftersom de handlar om makt och representation. Från dessa ledarposter kunde Ekman påverka vilka som fick arbeta, vad som undervisades, och vilka perspektiv som fördes fram i klassrummen. Hennes närvaro i kulturinstitutionerna gjorde skillnad för hur genus och identitet diskuterades inom dessa världar.
Från 1960-tal till idag
Ekmans konstnärskap speglar genusdebatten i Sverige genom decennierna. Hon började på 1960-talet under en tid av sexuell och politisk revolution. Hennes tidiga verk var skarpare, mer direkt kritiska mot patriarkin. Med åren blev hennes arbete mer experimentellt med identitet och rollspel. När hennes retrospektiva utställningar ställdes ut på Moderna Museet nyligen visade det att hennes frågor fortfarande är helt relevanta. Könsroller idag är fortfarande något vi förhandlar om, precis som när Ekman började sitt arbete för femtio år sedan.
Vad detta betyder för genusdiversitet
Ekmans största bidrag är att hon visar att könsroller inte är fast bestämd. De är något vi kan förändra, ifrågasätta och experimentera med. Det är nästan viktigt för genusdiversitet. Vi behöver förstå att identiteter inte är endast två boxar de är flexibla, speelbara, mångfacetterade. Konstnärer som Ekman fortsätter att behövas i kultursfären för att påminna oss om detta. Hennes arbete ger oss ett språk för att tala om kön på helt nya sätt, långt bort från gamla normer och restriktioner.
