Joan Collins maka genom åren

Ordet "make" och "maka" bärs med sig från en tid då äktenskapet ofta definierade kvinnors och mäns roller helt. Han var försörjaren, hon var hemmafruar. Men språket vi använder formar hur vi tänker om kön och jämlikhet. I dagens Sverige, där genus och mångfald diskuteras intensivt, är det värt att fråga sig: vad säger dessa gamla ord egentligen om oss? Joan Collins och många andra skådesspelare från hennes generation representerade ofta precis dessa traditionella roller på bio och TV.

Vad make/maka säger om gamla könsmönster

Språket "make/maka" är ett exempel på binär könsindelning. Termen reflekterar historiska normer där män och kvinnor förväntades ha helt olika roller inom äktenskapet och familjen. Kvinnor skulle ta hand om hemmet och barnen. Män skulle arbeta och försörja. Dessa normer lever kvar både i vårt språk och i praktiken hemma (tyvärr så är verkligheten ofta annorlunda än vad vi önskar).

Forskning visar att arbetsbördan fortfarande är ojämlik. Många kvinnor arbetar heltid men gör också mest av det obetalt hemarbetet. Barnomsorg, tvätt och matlagning faller ofta på dem. En ny bok från 2025, Striden om genus, undersöker motstånd mot genusvetenskap i Sverige ett tecken på att gamla könsmönster håller hårt.

Hur jämlikhet förändras på arbetsmarknaden

Kvinnors närvaro i arbetskraften ökar stadigt. Fler kvinnor än tidigare arbetar heltid och bygger karriärer. Men statistiken visar ett problem: ungdomsarbetslösheten bland kvinnor ligger på 25,2 procent. Speciellt kvinnor med migrationsbakgrund slår sig svårare på arbetsmarknaden.

Genusnormer påverkar vilka jobb kvinnor väljer eller erbjuds. Många hamnar i lågbetald vård- och servicesektor. Mäns närvaro är större inom högbetald teknik och industri. Det handlar inte om begåvning det handlar om vilka vägar som öppnas för olika grupper.

Framåt: från tradition till mångfald

Sverige arbetar aktivt för förändring. Pappaledighet är ett konkret exempel när fäder tar ledigt för att ta hand om barn, bryter vi gamla normer. Icke-binära familjekonstellationer blir vanligare och accepteras bättre. Arbetgivare börjar förstå att genusperspektiv i rekrytering stärker både mångfald och resultat.

Nationella sekretariatet för genusforskning driver viktigt arbete här. De visar hur jämlikhet på arbetsmarknaden och hemma hänger samman. Förändringar kräver medvetenhet både i det lilla, hemma vid middagsbordet, och i det stora, när företag fattar beslut om vem de anställer.

Språket förändras långsamt, men det förändras. Fler använder "make" för alla. Fler frågar varför vi behöver olika ord. Den frågan är en början.