Carl Johan De Geer och hans Make/Maka

Carl Johan De Geer är en svensk konstnär som har provocerat och utmanat normer om kön, makt och identitet sedan 1960-talet. Hans användning av textil, fotografi och film fortsätter att väcka diskussioner om vad samhället anser är "manligt" och "kvinnligt". För genusperspektivet är carl johan de geer make en viktig figur att förstå när vi vill ifrågasätta könsnormer.

Konst som ifrågasätter normer

De Geer debuterade på 1960-talet med verk som provocerade mot etablerade samhällsnormer. Han använder ofta material som traditionellt kallas "kvinnliga" textilier, mönster och färger. Genom att arbeta med dessa material skapar han något radikalt, verkligen. Han väljer dessa textila verk för att direkt ifrågasätta vilka material som är "för män" och vilka som är "för kvinnor". Detta är inte slumpmässigt. Det är en medveten strategi att bryta könsstereotyper genom konstens språk (och det är ganska smart, måste sägas).

Ålder kropp och maskulinitet

De Geer har öppet diskuterat hur maskulinitet förändras när man blir äldre. Han använder sin egen ålder som konstnärligt material. Det här är viktigt för genusforskning eftersom det visar att kön inte är något fast. Det förändras genom livet beroende på ålder, kropp och erfarenhet. Hans perspektiv på åldrande och manlighet hjälper oss att förstå intersektionalitet hur ålder kön och klass tillsammans formar vår identitet.

Använd De Geers arbete i undervisning

Lärare kan använd hans verk för att väcka viktiga frågor i klassrummet. Fråga eleverna: Varför använder konstnären rosa och blå? Vilka känslor väcker textilierna? Varför provocerar det att en man arbetar med "kvinnliga" material?

• Visa ett konkret verk och diskutera färgvalen
• Låt eleverna reflektera över egna könsstereotyper
• Jämför hans 1960-talsverk med dagens genussamtal
• Ifrågasätt även De Geers egna positioner och makt

Det är avgörande att analysera varje verk separat istället för att dra generella slutsatser. Kom ihåg också att konstnären själv har en position hans åsikter påverkas av att han är man, av klassens påverkan och hans ålder. En intersektionell analys hjälper oss att förstå både vad konsten säger och vilka perspektiv som saknas.

Titta själv på De Geers verk online eller på museum. Vilka frågor väcker de för dig? Vilka könsnormer ser du ifrågasatta? Och vilka normer kvarstår fortfarande även i hans egen konst?