Cornelis Vreeswijk och hans maka Maria
Cornelis Vreeswijk var en av Sveriges viktigaste vissångare. Han skrev om relationer, normer och människor på samhällets kanter mellan 1960 och 1987. I hans texter förekommer orden "make" och "maka" ofta och de säger mycket om hur män och kvinnor sågs då. Idag kan vi läsa Cornelis Vreeswijk make/maka genom ett genusfokus och ställa nya frågor om könsroller och makt.
Vreeswijk som spegel för sin tid
Vreeswijk skildrade Sverige när heteronormativa könsroller var självklara. Hans användning av "make" och "maka" speglaar dåtidens normer. Men här ligger något viktigt: han använder ofta ironi och kritik. Han både återger och ifrågasätter normerna samtidigt Det gör honom perfekt för genusanalys.
Han föddes 1937 i Nederland och blev en svensk legend (visst märkligt hur han banade väg för så många). Hans texter handlar ofta om arbetarklassen, flyktingar och kärleken. Genom dessa berättelser kan vi se hur könsroller byggdes upp och förklarades som naturliga.
Hur vi läser Vreeswijk genom ett genuslins idag
En enkel läsning säger bara: "Det här är sexistiskt." Men ofta är det för enkelt. Vi behöver fråga: Vems röst hörs? Berättar Vreeswijk, eller spelar han en karaktär som säger något dumt? Använder han humor för att kritisera eller för att bekräfta?
Tre sätt att läsa djupare:
- Kontextualisering: När skrev han det? Vem är berättaren?
- Identifikationsnivåer: Skilj på författaren, berättarrösten och karaktärerna.
- Intersektionalitet: Kombinera kön med klass och etnicitet för att förstå makten.
En rad om "maken" kan tolkas på flera sätt beroende på vem som säger den och varför. Det är där analysen börjar, helt enkelt.
Vreeswijk i klassrummet och på nätet
Ska vi ta bort gamla texter med problematiska ord? Nästan all genusforskninf säger nej. Istället bör vi kontextualisera dem. Lägg till analys, historisk förklaring och diskussionsfrågor. Då blir texterna ett lärtillfälle istället för något vi bara skippar.
För lärare: Använd Vreeswijk för att träna källkritik. Fråga eleverna: Vems perspektiv hörs här? Vilka är osynliga? Hur skulle en kvinna eller transperson läsa denna text?
Diskussionsfrågor:
- Kritiserar eller bekräftar Vreeswijk könsrollerna här?
- Vem tjänar på att "make" och "maka" betydde olika saker då?
- Hur skulle detta stycke se ut skrivet idag?
Presentera känsligt innehål ansvarsfullt. Varna före sexistiska uttryck. Visa också när Vreeswijk både reproducerar och ifrågasätter normer undvik enkel hyllning eller dömande.
