Ulrika Jonsson och hennes maka genom åren

Ulrika Jonsson är en svensk-brittisk TV-värdinna som genom sin karriär och privatliv har visat hur genusroller i make/maka-relationer konstrueras. Hennes väg från väderpresentatör till Playtex-modell och senare Gladiators-värdinna utmanade traditionella förväntningar på kvinnor i offentligheten. Men varför bedömdes hon hårdare än männen hon arbetade med? Svaret ligger i hur media, samhälle och genussystemet formar våra normer om vad det betyder att vara hustru eller älskarinna.

Genussystemet och make/maka-normer

Genusforskaren Yvonne Hirdman beskrev hur genussystemet fungerar genom två principer: heterosexuell dikotomi och segregation. Det betyder att män och kvinnor ses som motsatser, och kvinnor placeras i underordnade roller. I veckopressen från 1940 1950-talet framställdes kvinnor främst som hemmafruar och hustrur. Ulrika Jonssons karriär bröt dessa mönster helt och hållet. När hon gick från väder till sporter uppstod genusyrsel förvirring när någon bryter könsnormer. Det visades tydligt i hur hennes affär med Sven-Göran Eriksson behandlades helt annorlunda än hans ansvar (helt orättvist, egentligen).

Jonsson som normbrytare

Ulrika Jonsson och maka-rollen blev något helt nytt när hon väljer sina egna vägar bortom traditionella hustrurollen. Hennes karriär som modell och TV-personlighet sexualiserades av media snarare än att ses som jämlik yrkesutövare. Veckopressen fokuserade på hennes privatliv istället för hennes professionella prestationer. Detta är genussystemet i praktiken där kvinnor bedöms för sitt utseende och sexualitet, medan män bedöms för sitt arbete.

Praktiska sätt att utmana dessa normer

I äktenskapet: Dela omsorg och ansvar jämlikt. Traditionella make/maka-normer kräver att kvinnor tar huvudansvar för hemmet och barnen. Genom att fördela uppgifter rättvist bryter ni normer som Jonsson gjorde genom sitt karriärval.

I vardagen: Analysera veckopressen med genusperspektiv. Fråga: Vem presenteras och varför? Denna medieanalys hjälper både barn och vuxna att se dolda könsnormer.

I skolan: Normalisera könsnormsbrott genom utbildning. Använd exempel som Jonsson för att visa att genus är föränderligt, inte fast.

Vad betyder detta idag?

Ulrika Jonsson, och hennes liv visar att make/maka-roller inte är naturliga utan skapade. När kvinnor själva väljer sina vägar får genussystemet sprickor. Sverige kallas ofta jämställt, men statistik visar att kvinnor i media fortfarande framställs som objekt för manlig blick. Genom att tala om genus, analysera media och dela ansvar hemma skapar vi verklig förändring. Jonssons karriär var början nu är det vår tur att fortsätta utmaningen.