Per Oscarsson Make och hans mest kända roller

Ordet "make" eller "maka" används dagligen i Sverige. Vi pratar om någons make, eller vi möter ordet på blanketter och i officiella samanang. Men hur formar språket vår förståelse av kön och äktenskap? Denna fråga är central för genusforskare som studerar hur språk och juridiska kategorier påverkar könsnormer och familjestrukturer. (Många tänker väl inte på det, men det är faktiskt rätt intressant.)

Vad betyder make och maka egentligen?

Make är juridisk term för en gift man. Maka är motsvarigheten för en gift kvinna. I Sverige använder Statistiska centralbyrån (SCB) dessa kategorier när de samlar data om befolkningen.

Det verkar enkelt, men språket säger något djupare. Genom att ha olika ord för män och kvinnor i äktenskap förstärker vi tanken att äktenskap betyder olika saker beroende på vilket kön du har. Män blir "makar", kvinnor blir "makor". Språket formar vår förståelse - det är ju så det funkar.

SCB registrerar civilstånd tillsammans med könstillhörighet Det skapar kategorier som många människor passar in i, men många gör det inte heller.

Genus och språkval i familjestrukturer

Genusforskning visar att begrepp som "make" och "maka" är heteronormativa. De förutsätter att äktenskap är mellan män och kvinnor, och att dessa två ska fungera på särskilda sätt.

Modern genusvetenskap förespråkar könsneutrala termer som "partner" eller helt enkelt make/maka (eller partner). Dessa inkluderar samma- och motsatskönade par, samt personer som inte identifierar sig inom det binära könsystemet.

Familjeroller påverkar också tillgång till rättigheter och vård. Om du inte passar in i kategorin "make" eller "maka" kan du möta hinder när du söker försäkring, arv eller vårdnadsärenden. Språket skapar regler som påverkar verkliga liv.

Hur skriver vi inkluderande om äktenskap och kön?

För genuswebbplatser finns konkreta tips för bättre språk. Använd "make/maka (eller partner)" när möjligt. Gör skillnad mellan data som måste vara könsspecifik och data som kan presenteras könsneutralt.

SCB arbetar aktivt med att förbättra datainsamlingen. Idag finns möjligheter att registrera sig som icke-binär i vissa sammanhang. Denna utveckling tar tid, men det är viktigt för att alla ska känna sig representerade i statistiken.

Framöver bör vi ställa oss frågor varje gång vi använder "make" och "maka". Behöver vi verkligen dessa könade termer? Kan vi skriva på ett sätt som inkluderar fler människor? Små val i språkbruket skapar stora skillnader över tid.

Språket är inte neutral. Det formar vår verklighet. När vi blir medvetna om detta kan vi välja ord som inkluderar alla.