Matti Nykänen maka och familj

Varför antar vi att kända idrottare måste vara gifta med någon av motsatt kön? När vi hör om Matti Nykänen, make/maka, händer något intressant i våra huvuden. Vi förväntar oss automatiskt en viss historia. Media rapporterar ofta om idrottares familjer utan att ifrågasätta de antaganden som gömmer sig bakom orden. Det säger något om oss alla om vi bara blir nyfikna när något bryter mot normen.

Idrottvärlden och heteronormativiteten

Matti Nykänen var en legendär finsk backhoppare som dominerade sin sport på 1980-talet. Hans liv, både på och utanför hoppbacken, har följts noggrant av media. Backhoppning är en maskulin sport, helt enkelt. Idrottvärlden bygger ofta på starka manlighetsnormer där män förväntas vara på ett visst sätt - stark, tävlingsinriktad, heterosexuell.

När media skriver om idrottares familjer gör de det utifrån dessa förbestämda meningar. De antar relationer utan att ifrågasätta. En idrottsman gifter sig med en kvinna det är helt enkelt normen. Ingen undrar varför. Ingen ställer kritiska frågor (eller kanske gör de det, men det skrivs inte om).

Vad vi menar med genus och könsidentitet

Här behöver vi förstå några viktiga begrepp. Biologiskt kön handlar om medicinska drag. Genus är något helt annat det är de sociala roller och normer som samhället byggt upp runt könen. Könsidentitet är hur en person själv känner sitt kön inombords.

Se ordet make/maka. Det visar själv hur språket upprätthåller genusstrukturer. En man gifter sig och blir "make". En kvinna blir "maka". Ordet antar redan vad personen är för något.

Ordet partner gör något helt annat. Det säger ingenting om kön. Det gör plats för samkönade par, för olika familjekonstellationer, för verkliga människor och deras val. Könsneutralt språk är inte bara politiskt korrekt det speglar verkligheten mycket bättre.

Varför det spelar roll för oss alla

Kändisar är synliga. Miljoner människor ser vad de gör, och hur de lever. Den synligheten påverkar hur vi accepterar olika människor i samhället. Om bara heterosexuella relationer visas bland idrottare, blir det helt enkelt normen.

Sverige tillät samkönade äktenskap 2009. Finland gjorde det 2017. Det är juridiskt möjligt. Det är lagligt. Men lagarna hjälper bara om samhället accepterar.

Genom att ifrågasätta egna antaganden förändrar vi något verkligt. Nästa gång du hör om någons relation en känd person eller någon närmare dig fråga dig själv: Varför förutsätter jag att det är en man och en kvinna? Vad säger mitt antagande om hur jag ser världen?

Det handlar inte bara om kändisar. Det handlar om alla människor omkring oss. Om vi normaliserar att fråga istället för att anta, skapas utrymme för alla att vara sig själva.